Det känns verkligen som att hela livet går ut på att kämpa. ”Man får inget gratis”. Nej, det är väl så. Man måste kämpa för allt och oftast så lönar det sig. …Men jag tror att det är när det inte lönar sig som det är jobbigt att kämpa.
Om vad man en gör så blir de fel eller inte helt okej så mår man ju dåligt över att man kämpat.
Och det kanske är därför så många inte orkar kämpa, för att dom är osäkra på om det faktiskt kommer bli bra. Kan jag ha rätt?
Jag blir så arg på dom som ger upp utan att ens försöka kämpa. Eller dom som tror att dom kämpar fast gör det dåligt och därför inte kommer någonstans i livet, blir deprimerade och mår dåligt för att dom tycker att allt i deras liv går fel även om dom kämpar. Jag tror att man kämpar för dåligt då. Visst, klart det finns dom som tex kämpar med att få sin partner att sluta vara otrogna. Men det hjälper inte.
Så va det ju för mig, jag kämpade. Men helt i onödan. För det var inte min fight. Man måste välja sina bråk och slåss för det som är rätt. Men det kanske är svårt att veta vad man ska kämpa för exakt…
Bara en liten tanke jag fick såhär på en helt vanlig söndag…
